Obeskrivligt

Jag tänker på dig hela tiden, kan inte rensa skallen från detta virus.

Denna sjuka sak som kallas för kärlek.

Du var det absolut bästa som har kunna hänt mig.

Vi kunde uppfinna magiska ord tillsammans. Som bara vi förstog.

Jag ser ditt ansikte så fort jag blundar, försöker sudda bort det.

Men det vill inte försvinna.

Försöker ignorera känslan i magen och tankarna om hur det var. Och hur det skulle kunna bli. 

Jag drömmer om dig, både på dagar och nätter.  Jag drömmer för mycket.

Det gör ont. Det gör så jävla ont.

Ljuset mörknar men jag kan inte somna.Kan inte somna på grund av den finaste ängel.

Den ängel som ledde mig till en värld, fylld av färger, kärlek och lycka.

Den ängel som ledde mig till en bättre väg. Han som fick mig att må bra.

Tankarna formar ord som som inte blir till. Bara lösa meningar i ett huvud av kaos.

Blir bara till en mörk dimma, som sakta suddas bort.Om och om igen.

Du och dina magiska blåa ögon förföljer mina tankar. Vart jag än går. Så finns dom där.

Så snälla, kom och håll om mig. Håll om mig hårt tills jag somnar med torkade tårar på min kind.

Snälla, bara en gång till..

♥ Puss / Jenny! ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0